Mitt 100:e inlägg...

Ja det inlägget jag skriver nu är det 100e inlägget sen jag började skriva blogg..

Kan väl börja med att berätta att jag är hemma nu, åkte hem i fredags direkt efter mötet vi hade, det gick väl inte så bra som jag hade önskat på mötet, och efteråt kände jag att min kropp och hjärna var helt utarmade... Det finns inga krafter kvar till någonting längre, tårarna bara rann, jag kunde i inte hejda dom, kan fortfarande inte hejda dom även om dom inte syns på utsidan så rinner dom i en strid ström på insidan...

Kände mig så förlöjligad och svartmålad på mötet, läkaren och sköterskan från avdelningen, framför allt sköterskan vände på allt jag sa så att det till slut verkade som att det var jag som var boven i allt, jag var till och med avvisande mot personalen när dom ville ta tempen på mig??!!
Kände mig tillslut som den uslaste personen i världen, det måste ju vara mig det är fel på??
Där satt jag och fick ensam föra min talan, med 4 personer runt mig, som alla var av en annan åsikt... 4 mot 1, Då måste det väl vara dom som har rätt och jag fel??
Men för mig spelar det ingen roll längre, för nu orkar jag inte mer, det får vara som det är...
Tänker aldrig vända mig till sjukvården igen...
Nu är jag iallafall hemma och fått mysa med min lilla Jonathan...