En seg sjukhus onsdag..

Ja här är det sig likt... Händer inte mycket mer än att dom drar ner på min smärtlindring så att jag nu får ondare och ondare...

Åkte ju på egen begäran hem på permission i söndags, läkaren tyckte att det var en bra ide och att jag skulle prova att börja äta och dricka lite, och om det funkade bra så skulle jag eventuellt blivit utskriven på måndagen eller tisdagen... Var underbart skönt att komma hem vill jag lova, men jag hade inte varit hemma mer än ett par timmar innan jag hade fruktansvärt ont, jag hade nämligen bestämt mig för att prova vara utan värktabletter för att se om det skulle gå utan, så jag hade inte tagit något alls på hela söndagen.. Men som tur var hade dom skickat med tabletter från sjukhuset, så det var bara att trycka i sig en direkt, för det var outhärdligt... Men som vanligt så hjälpte den inte så mycket, och jag fick ondare och ondare för varje gång jag drack eller åt något, och blev mer och mer illamående pga värken...
När jag vaknade på måndag morgon hade jag så ont så jag knappt kunde röra mig, och efter att jag bara druckit 2 små klunkar vatten så spydde jag nästan direkt, var precis så att jag hann in på toaletten innan det hade kommit på golvet.. Urrkk..

Så det var bara att åka tillbaka hit i måndags, möts då av beskedet att dom nu tagit bort min spruta på kvällen, eftersom vi citat "måste komma ifrån dessa smärtstillande" Så det var ju underbart att ha ondare än någonsin och få ännu mindre smärtlindring så man inte ens får sova/vila några timmar, eftersom det gör så ont att ligga ner...

Har fått veta dock att det ska bli ett läkarsamtal på fredag igen, denna gång tillsammans med min privat läkare från Tidaholm, hyser inför det ett litet hopp att han kanske kan hjälpa till och få dom att fatta att jag faktiskt inte är någon jäkla missbrukare som bara hittar på att jag har ont för att få morfin, han om någon vet ju att jag aldrig tar värktabletter överhuvudtaget annars trots att jag har haft så ont tidigare på andra ställen, jag ber verkligen inte om smärtlindring om jag verkligen inte behöver det...
Och jag är väldigt smärttålig ska ni veta...

Hade besök av min kära make idag på förmiddagen oxå, så mysigt att få träffas lite själva och prata lite... Jag älskar dig min underbara man!!
Hoppas verkligen att jag kan komma hem snart till dig och plutten... Saknar er så!!!

Nåt som är jobbigt mitt i allt detta är oxå våran ekonomi... Så jobbigt att behöva lägga massa energi på att fundera på hur man ska lösa det med pengar för dagen, vi har verkligen noll just nu pga att vi var tvugna att betala hyra, och sen har det gått åt till att tanka bilen en massa eftersom det blivit en del bilresor nu under dessa veckor, vi väntar ju på att Patrik ska få från alfa-kassan eftersom han är arbetslös nu, och har varit det sen i februari och han har fortfarande inte fått någon ersättning än, eftersom dom har minst 12 veckors handläggningstid...
Så jävla kass, inte roligt att ligga på sjukhus heller och inte ha en krona att ens kunna köpa en tidning och läsa, och sen måste ju grabbarna hemma ha att handla för med... Nä usch, känns som det kunde vara nog med allt annat som är just nu, och inte behöva tänka på pengar oxå...

Ja ja nog med klagande för idag... tack åter igen för alla fina kommentarer!!!

Massa kramar till er alla...