Imorgon bär det iväg...

Ja imorgon åker vi ner till göteborg, gud så nervöst det är nu kan jag lova...
Får se om jag kan sova något inatt...

Känns väldigt läskigt när jag tänker på att tänk om det skiter sig totalt? Då kanske jag inte finns om två dagar...
Det skulle ju vara ödet, med tanke på att för några månader sen så ville jag ju inte alls leva, men överlevde..
Och nu vill jag ju verkligen LEVA, snacka om att det vore riktigt tragikomiskt om jag då inte fick göra det...

Nu tycker ni säkert att jag är knäpp som tänker så här, men det bryr jag mig inte om för jag kanske behöver tänka så här... Och jag kanske behöver skriva av mig det för att jag inte ska grubbla ihjäl mig istället..
Jag känner att jag vill inte ta något för givet, utan jag vill vara beredd på alla eventualiteter..

Därför har jag oxå skrivit avskeds brev till mina nära, om det otänkbara skulle hända så vet Patrik vart dom finns...

Men var inte oroliga nu, för om några dagar sitter jag säkerligen här och svär över mig själv för att jag var så orolig innan, och jublar över att dom kläder som varit för små nu passar... Mmm *längtar*

Har nu gjort klart det mesta av packningen oxå, och Jonathan får börja dagis lite senare imorgon, så vi hinner mysa lite extra med honom innan vi åker... Han börjar dagis vid 9 och sen åker vi med svärföräldrarna till Göteborg vid 10...

Tänkte se om jag kan klura ut hur man bloggar med mobilen, för då kan jag ju faktiskt uppdatera er på plats hur det går...